Kära Maria, jag bröt ihop nu när jag läste din kommentar under mitt inlägg på facebook i januari förra året där jag lyckligt visade upp målningen du gjort av mig när jag trummar. Du skrev: ”Jag har fler bilder av dig i hjärtat redo att målas in i fysisk form”.
Tänk allt som inte fick bli, här på jorden💔 Allt du hade kvar att ge oss. Minnena av dig är så starka och levande!! Din röst, ditt skratt, dina fantastiska smilgropar. Du fattas mig! Vad skulle jag inte göra för att få ha fler av våra underbara samtal. Jag är såååå tacksam för vårt sista möte på hospice i augusti. Du satt där och väntade på mig, rakt upp och ner i skräddarställning på sängen, i dina egna kläder😍 En mossgrön tröja och tunna mjuka byxor. Så glad jag blev av att se dig! Du hade en bra stund☺️ Jag hade med mig en bukett med en av mina favoritblommor: dahlior, var av en var vit och röd, som polka! Och inte minst, en liten kvist av en ek med ekollon på. Jag hade i dagar gått förbi eken och visste att jag skulle ge dig en liten gren. Den kallade på mig och viskade ditt namn. Du kunde ju inte ta dig ut till skogen längre. Men kontakt med träd måste du ju ha! Och vad var det första du gjorde när jag gav dig den (förutom att häpet med stora ögon och öppen mun utbrista: Åååååh!)? Jo, du höll grenen i dina kupade händer och stoppade ner ansiktet och drog högt och ljudligt in doften och utbrast: Det doftar skooooog!!! Vem gör så??☺️ Jo ett skogsväsen som heter Maria😍 Minns också att jag schabblade till det när jag skulle fixa med vasen i badrummet och hade ut massa saker. Bannande mig och kände att för värdefull tid gick åt till att fixa med det, tid från vår dyrbara stund tillsammans. Men, så fick vi mötas. Och jag fick äran att trösta dig Maria. Åh som jag hade längtat efter det! Vid senaste besöket var du för trött av mediciner. Men denna dag fick jag vara där i det som var❤️🙏 Och vi fick stråla samman i en av de bästa kramar! Lång, innerlig, hjärta mot hjärta, i full närvaro. Det läkte mig så mycket, mitt hjärta fick möta ditt. Inget fanns emellan oss. Inget osagt. Bara ett varande. Som jag längtar tillbaka till den stunden Maria!!!! Vi hade bokat in en träff till, en två veckor senare. Men den blev avbokad då du hade fått en läkartid. Du skrev att du hade ”bad news”, eftersom vi behövde avboka. Minns att jag tänkte en snabb tanke: att så farligt var det ju inte, vi skulle ju bara ses vid ett senare tillfälle… Du var ju så full av liv. Tanken kom, även fast jag hela tiden bävade för hur länge framtiden skulle få finnas…
Jag har undrat vad som var meningen med att vi inte fick ses en gång till. Men jag litar på att det var för det bästa. Att vårt sista möte var så fulländat och meningsfyllt, att det inte kunde ha blivit bättre. Och att jag nu får ha detta guldmöte som överfyller mitt hjärta av värme och kärlek.
Men vet du Maria, sen den dag du lämnade din fysiska kropp, och när jag försökt känna in dig, har det känts som att du ”svävat” runt någonstans bortom. Svårt förklara med ord. Men som att vi inte haft kontakt. Men så igår (dagen efter din begravning) innan jag skulle somna, så kände jag din starka, tydliga närvaro! WOW! Äntligen kontakt igen! Som jag väntat. Och ikväll hjälpte du mig och var med på kvällens klass när jag trummade under vilan. Yes Maria, du var där! Viken lycka. Oss emellan, så kände jag att det hände något stort och tydligt när dina Steel pan-kollegor spelade så underbart på din begravning i förrgår. Din själ kom fram och kändes så levande och närvarande när tonerna tindrade från oljefaten mellan kyrkans stenväggar! Och det var som att jag såg och kunde känna dig sväva och dansa runt mellan orkestern med ditt långa hår med klänningen svepandes runt dina fötter, se dina underbara skrattgropar och höra ditt pärlande skratt. Under denna vidunderliga musik ömsom skakade jag av gråt och skrattade av lycka och log. För mig kändes det som att det inte bara var läkande för mig och oss alla, utan även för dig min vän, att din själ behövde det lika mycket som våra💚
Det var som om du landat❤️❤️❤️❤️❤️
All kärlek till dig kära Maria,
vår vänskap finns
i evigheten❤️