Stunder av lycka, tillsynes utan anledning. Bara finns och känns. Stunder av lycka som kommer oftare och oftare. Längre och längre. Stunder inom mig, i min enkla ensamhet. I all stillhet. Frid, eufori, lugn, balans. Trygghet. Hopp. Pirr. Njutningsbar stillhet, fri från dåtid och framtid. Bara vara. Här och nu. Utanför, kanske ingen direkt ser, konserten av fyrverkerier. Friden och glädjen inombords. Plötsligt eller smygande, kan den vara borta. Utbytt till motsatsen – tvivel, rädsla, panik, tankevarv på repeat, oro, förtvivlan, utanförskap. Men så kommer jag ihåg, hittar till verktygen -yogan, andningen, stillheten, rörelsen, musiken, den fria vilda dansen! Tillbaka till frid. I mig, med mig själv. Jag känner mig hemma. Det är mer ljus nu, inombords, efter all yoga och meditation. Tänk, tror det är därför jag inte längre lider lika mycket av mörkret under vintertid! Tacksam. Jag tar ansvar för det som händer i mig, för det sprids vidare till dig. Och till dig. Jag vill sprida lugn, acceptans och att du och jag ska tycka om oss själva. För då tycker vi om varandra. Jag vandrar vidare på livets väg, med min utveckling. Tuffa sanningar och inte så smickrande insikter, blandat med stolthet och förundran, att jag är jag. Med alla nyanser.