När medmänniskor delar sitt autentiska jag, sin sårbarhet och vilja att hjälpa

Wow!!!! Mitt hjärta öppnas och min själ sjunger sååå mycket varje gång medmänniskor delar sitt autentiska jag, sin sårbarhet och vilja att hjälpa sina medmänniskor! Precis avslutat en workshop med bästa Irini Dougias Andersson och MigueLeon Bonett (vi saknade dig Julia Nilsson☺️💗) som hette ”Stressa av – samtal och enkla övningar om stress och att bryta mönster”. Vi var 20 modiga personer där dom flesta inte kände varandra sedan tidigare som delade tuffa erfarenheter men ffa verktyg som hjälpt oss. WOW! Så glad och tacksam att jag får möjligheten (och jobbat upp modet/läkt min egna tuffa resa genom utmattning och depression så pass) att vara med om sådana här möten och platser som Yogansa möjliggör! Denna kväll var bara försmaken på helgen den 27-29 september ”Retreatet för dig som vill stressa av” som du är varmt välkommen att delta i!😃💚🙏🏻

Eventet för retreatet för mer info:
https://www.facebook.com/events/597696744067409/?ti=icl

💫🌈🦋Sanndrömmar🦋🌈💫

VILKEN DAG det var igår!!!🤩 Från osäkerhet, känsla av tafatthet, frågan om ”vad har jag gett mig in på” och ”kommer jag göra detta nåt bra” ➡️ till otrolig känsla av samhörighet, närvaro, gemenskap, mening, lycka, värme och ”jag är på rätt plats i livet” (vilket uppskattas på djup nivå när jag under stora delar av mitt liv hade precis motsatt känsla). När jag fick frågan om jag skulle vara med på Yogansadagen i Kungsträdgården jublade jag och kände ett självklart JA och enorm tacksamhet!!! Men sen när det närmade sig, kvällen innan, började sinnet viska rädslan och tvivlet😬. Uppe på scen kände jag mig osäker på hur min röst hördes genom micken och ut till deltagarna. OCH TRUMMAN sen, visste inte när jag trummade hur det lät och kunde mottas genom apparaturen, men hämtade tillbaka mig själv om och om igen till fokus, trumman, bortom osäkerhetens viskande, puh!😅 JA OCH DETTA med att TRUMMA på OFFENTLIG plats inför massa andra förbipasserande för första gången😳 Att jag skulle ta trummandet ytterligare ett steg officiellt, både för mig själv och andra. Så viktigt och ett steg jag behövde ta. Men sååå jobbigt det kan vara. Att ta den plats hela ens väsen ropar efter och du vet djupt inombords behöver utlevas i detta liv. Att veta att den andra vägen skulle innebära krympt livsrum, livsglädje och snäva andetag. Och dem personer, situationer och händelser som skulle givit dig magi i livet bara skulle bli en visknings förnimmelse, en längtan bortom horisonten. En längtan som faller ur ditt grepp. Ja, puh, livet alltså. Mod och sårbarhet är nyckeln in – och nyckeln ut. Inga genvägar finns. Bara att ställa sig där med sin trumma i parken med asfalt, vatten, träd, byggnader och okända och kända personer omkring sig. Bara stå där och trumma och våga överrösta sina TVIVEL, VÅGA HÖRAS, våga TA PLATS. Att ge sin LÄNTAN, DRÖM och sitt SANNA JAG ett liv att LEVAS. För att du vet, att det andra alternativet skulle kosta dig för mycket.
Lev mina vänner, lev! Lev livet! Framförallt DITT LIV. Jag vill se och få uppleva dig förverkligandes ditt drömliv. Vi blir alla då mer levande TILLSAMMANS🤩😍

#vågasägajatilldrömmar #levasindröm #våga #livsdröm #dröm #verklighet#tasinplats #leva #yogansa #yogatakayama

❤️Världens tack till mamma som kom, och tog med sig älskade syskonsönerna 7 och 10 år , som syns på stora bilden ståendes och sittandes i trappan😍

❤️Tack fantastiska Yogansas Irini som skapar utan dess like, direkt från hjärtat så att det landar i våra hjärtan❤️🙏🏻

 

Träda fram

Ibland är det, som om allt faller på plats. Vägen öppnar upp, bereds framför en. Som att det sista inför det stora är kommet. Jag står här redo, klar, att gå upp på scenen. Bara den sista lilla förberedelsen ska sättas på plats. Det är dags att gå upp nu. Träda fram, i all sin prakt. Redo att bli tittad på, att åskådas. Det spelar ingen roll vad blickarna kan tänkas tycka. Jag har min blick. Min blick är med mig, igenom allt. Mot som medgång, vad det ena eller det andra nu är. Finns bara med. En våg av värme sköljer in, över, inunder mig och min hud, runt varje cell och organ. Ja. Ja låt mig få vibreras. Hela jag. Likt mina älskade trummor, från förr och nu, genom tid, rum och världar. Genom liv, födelse och död. Upp igen och ut åt det ena och det andra. Sväva vidare till oändligheten. Och fram och tillbaka igenom. Vem håller koll, räkningen. Den behövs ju inte. Den finns inte. Bara ekot ger ringar på vattnet. Ringar som böljar och fortsätter framåt och över. Ja äntligen! Ja äntligen sluts freden inom mig. Vad finns det att dölja, och varför och från vem. Vi är ju alla sammanlänkade, sammansmälta. I, över och under. Är det dags nu? Ja det är ju tydligen nu. Nu. Nu som är och förblir. Nu som gäller. Vad svamlar du om? Jag vet inte jag. Det bara böljar vidare och över. Bara låt det vara så. Ologiskt logiskt. Andas in. Släpp taget och landa. Låt dig sväva uppåt och uppåt. Du hittar fram. Hittar hem. Det fanns ju alltid där. I dig. Med dig. Min vän. Vi har landat 
<3
#yogatakayama#redo#trädafram#genomtidochrum#vibreras#genomliv#nu#hemma


Foto: Caroline Edgren

Inner Space

Reaching that Inner Space where Pure Happiness Always Exists.The Contact with the Infinite, Beyond and Within. The source of Origin, Wisdom from Generations and Lives that have walked the path before me in this Soul. Coming more and more Home in this Life. Touching the Infinite Within and Beyond. The Magical Connection to every Human, Life and Nature itself. Exhale. Everything is here. Everything Exists. The darkness. The Light. The in between with no Labels. Love❤️
#yogatakayama

Foto: Caroline Edgren

Hur har första året som 40+ varit?

– Ja hur har första året som 40+ varit? Det som jag längtat efter och kände så mycket inför och skrev om i inlägget på dagen för ett år sedan?
– Jo som en OÄNDLIG KÄRLEKSROMANS. Inuti mig själv. Med mig själv. Försoning. Återupptäckt. Finna trygghet och lugn (något jag desperat famlat och sökt efter). Att nu fått uppleva att LANDA I DET MJUKA INRE. En befrielse. En utandning. Hela året har jag spenderat så mycket mer tid med mig själv än någonsin, om du så vill i ensamhet. Men ensam har jag inte varit. Ty ensamhetskänslan, som kunnat eka isande kallt i mig då och då under hela mitt liv, har värmt mig med sin frånvaro☺️ Aldrig någonsin har jag upplevt liknade, så ihållande och med ett sådant djup, en bas. Min relation med och I MIG själv under året har varit som en NYFÖRÄLSKELSE. Uppmanat till fokus, närvaro, omhändertagande, tid, njutning och fullständig förundran. Som behövt umgänge/utforskande/tid för att ankra sig, få en grund/fundament att stå på/ slå rot. En bas att växa från. Att gro ifrån. Växa🌱 Min förundran har gång på gång varit: kan livet upplevas så här?!?? Nya glasögon. Ändrad perception och upplevelse. Nytt inre, och kanske även yttre.

Jag har alltid kunnat vända mig inåt. Och uppåt 🌕 Ibland har det varit ett skydd. Från omvärlden. Men att denna inre plats blivit än mer härlig och njutbar, EXPANDERAT så otroligt, är en gåva som får hjärtat och själen att svämma över med tacksamhet och glädje. Och att säga ÄNTLIGEN, JA♥️🔥💫 Hipp hipp hurraaa till mig själv denna dag som nybliven 41 åring😃 Tackar mig själv för den ständiga strävan, utforskandet och nyfikenhet på detta liv jag givits, HUNGERN att förstå och fråga. Trots rädslor, tillkortakommanden, svårigheter och upplevda motgångar som livet kan erbjuda. Trots detta, under de svåraste och mörkaste stunderna som jag fått erfara ser jag nu att PASSIONENS gnista och eld brunnit STADIGT och pålitligt djupt förankrad långt där inne i min själ och bland stjärnorna⭐️🔥⭐️💫🔥 Något som med åldrandets gåva fått bli klarare och tydligare för mig💫⭐️🙏🏻⭐️💫#yogaTakayama #40+ #mogenKvinna #kvinna #människa #ålder#medelåldernsGåva #medelålder #hipphipphurra #expansion #bliÄldre #Guld#diamant

MIN PASSION FÖR DANS VAR NÄRA ATT DÖ

MIN PASSION FÖR DANS VAR NÄRA ATT DÖ när jag var TONÅRING. Ett eko av den fanns kvar under åren. Den återväcktes igen, med än mer kraft när jag var 34 år, 2012 på Bali.

Parallellt med vanligt gymnasium började jag på en 3 årig dansskola. Det var inträdesprov, bara det borde fått mina varningsklockor att börja slå. Kända människor hade både gått i skolan och var lärare och bedömare under proven.

Minnen
När vi inte gjorde tillräckligt bra ifrån oss på lektionen skrek balettläraren ut: ”Vill ni bli professionella dansare??!! Vissa fick tårar i ögonen, medan jag såg ut som ett frågetecken och inombords kände: ”Nej. Verkligen inte. Lockar inte det minsta”.

Vid ett annat tillfälle bad lärarinnan mig och en annan göra en övning vid stången. Alla andra skulle titta på. Så frågade hon klassen: ”Såg ni något fel? Ja, precis. Sarah gjorde som man i n t e ska göra”.

Jag hade enorma problem och smärtor från mina fötter, jag försökte förklara för henne hur ont det gjorde när jag dansade i de tunna balettskorna. Hennes svar var: ”Det gör ont att dansa balett”. Senare fick jag hjälp med mina fötter och skoinlägg.

Det var koreografi, raka linjer, stress och ingen plats för inkännande, utforskande, lek, glädje och spontanitet. Märker nu hur de tråkigaste minnena var från balettlektionerna. Men jag upplevde ofta att känslan av prestation och jämförelse fanns som ett subtilt brus i atmosfären.

Termin 5 av 6 uteblev jag oftare och oftare från lektionerna. Minns så väl vid uppropet på en balettlektion: efter lärarinnan ropat upp mitt namn sa hon högt inför de andra med sin pondusröst och mycket menande: ”Sarah, du har missat många klasser den här terminen. Det blir svårt att hinna ta igen och klara utbildningen”. Varpå jag snabbt replikerade: ”Jag kommer sluta, så det spelar ingen roll”. Den snopna blicken och tystnaden som uppstod. Ha! Dina hot är mig snart förbi tänkte jag. Termin fem blev min sista (hurra till friheten och modet att dra mig ur!).

Återupptäckten.
2012, Bali. Blev medbjuden till ”Ecstatic Dance”, kl. 12 på en söndag. Det skulle vara sk. fridans (utan koreografi), mitt på dagen, fri från alkohol och droger.

DÄR. Där i värmen, bland risfält och palmer. Där återuppväcktes min passion för rörelse, dans och uttryck. Mitt personliga uttryck. Fri från koreografi och måsten. Min egen takt, rytm, puls och andetag! En viktig insikt landande i mig när en vän efter dansen sa: ”Det ser ut som att du faller in i meditation när du dansar”. Ja. Det är verkligen så. Jag kan falla in djupt i mitt inre. Där varken dåtid, framtid, kroppskomplex, funderingar eller ånger finns. Bara nu, i mig, oändlighet och frihet. Frihet att vara jag, i min renaste form, där jag uttrycker mig sant och i just denna stund. Inga fel eller rätt. Bara essens.

Det var intressant att känna vad som väcktes i mig när bästa Caroline Edgren Ceemotions (tack för att du ger plats för massa olika mänskliga uttryck) filmade mig under det här videoklippet. Medvetandet om mig själv (osäkerheten och dömande) väcktes när insikterna kom i vågor att jag var iakttagen och dessutom fastnade på inspelning. Så jag flöt in och ur absorptionen av musik och rörelse. Det är en sårbarhet att visa mig i den här formen, i det här uttrycket för andras ögon. Det är en viktig del av mig som jag inte längre vill dölja. Såväl inför mig själv och andra – vilket går hand i hand många gånger för mig.

DANS – en av mina PASSIONER ???

(Musik: Sofia Jannok – We are still here). Tack Yogansa för lån av den underbara lokalen!

#ingarättellerfel #eld #meditativarörelser #meditationirörelse#meditation#frihet #uttryck #kroppensfriarörelser
#yogatakayama #dans #friarörelser #uttryck #passion

SjälvNöjd

Firar mig själv med en orkidé efter obehaglig utmaning ???? Inser att jag klarar det mesta. Konstaterar att min kropp och jag verkar läka det mesta av obehag som livet i detta jordeliv kan ge och väljer att ge mig själv cred för det???
Ljuv musik uppstår när jag vågar dela oro och sårbarhet med medmänniskor, okänd som känd, tacksam för stödet som visade sig Och att jag vågar stå på mig och uttrycka mina behov.
Tacksam för hur coola varelser och väsen vi människor är. Från allt det korkade till det visa som vi kan ge skepnad av
Ps Skämde även bort mig med en skål för vinnare: blåbär och hallon??ds
#självnöjd #firasigsjälv #stödfrånmedmänniskor #tacksam #glad #puhdetäröver #yogatakayama

En kärleksförklaring. Till mitt fyrtioåriga jag.

Yeeeees!!! FINALLY FAB 40 hits me????Asså på nåt abstrakt men så himla verkligt sätt har jag senaste åren längtat efter detta magiska 40-tal. Suuuuuuugits mot det med tindrande ögon

40 år. Känslan i det: 
Självklart. Rent, avskalat. Mognad. Grund. Stabilitet. Fötterna mjukt och brett ner mot jorden. Avtryck i den gröna mossan. Känns som handen i handsken. Känns klädsamt. Som det där favoritplagget som känns som en del av sig själv, ett andra skinn.
Spännande??Och så otroligt rätt, stort, mäktigt och bra!

Kanske har jag längtat, utan att vara medveten om det, faktiskt hela mitt liv på att få träda in i min 40-åriga kvinnliga gestalt. Det känns faktiskt så. Som att jag kan andas ut . Vad vet jag om vad framtiden bjuder på. Det vet man ju aldrig. Men mitt inre sugs mot det, med ett brett leende som värmer inombords.

Min första dag som 40 år. Känner mig berikad. Som en fullmåne. Rik på mig själv. Puss på mig

TACK alla vackra människor som förgyller mitt liv❣️Som bjuder in mig! Som dansar livets dans jämte mig! Er kärlek, vänskap, klokskap, mod, inspiration, ert delande, sårbarhet, stöd, hjälp, välvilja och engagemang gör mig varm, mjuk och andlös! Bugar inför er storhet och är oändligt tacksam för er öppna, generösa famn.

Och den första: älskade MAMMA! Som burit mig, fött mig, hållit min hand, skyddat mig och garvat loss ohämmat med mig genom livet???Älskar dig mamma
#40år #fab40 #livet #attfååldras #mognad #livetsmagi #tacksamhet #kvinna#ålder #födelsedag #attbliäldre #medelålders #äldrekvinna #guld#gyllenegråahår #mogenhy #leenderynkor #ålderstecken #visheteniåldrandet#åldrandetsvishet #ägasinålder

Uttrycka mig i flera färger och former

??????????????
Ett ögonblick. Mitt i en rörelse. Av dans. I ett flöde av rörelser. Jag får UTTRYCKA MIG i FLER FÄRGER och former. Än vad det yttre, invanda skalet visar. RYMD att visa. Bortom länder, kultur, roller, identitet och ursprung. Bortom rädslor. Bortom hämningar och skydd. Bortom kroppskomplex. DEN PLATSEN. Den platsen är så befriande, läkande och underbar att låta mig själv få vara på. Bortom dömande. Från mig och andra. Dansen. Den fria rörelsen. DEN TAR MIG DIT. Låter MITT VÄSEN synas. Andas. Vara. I ett varande. Av acceptans och TILLÅTELSE. Där möts vi, FRIA från identitet. Vi MÖTS i vår essens. Där inga gränser, inga skiljetecken ryms. Vi möts i full acceptans. Sammanlänkande. Vi blir ett, allt, och ingenting. I fritt flöde.
I VÄRLDEN UTAN GRÄNSER.
♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️
#integritet #dans #friarörelser #rörelse #essens #väsen #essensenavmig #varaettväsen #bortomidentitet #kravlöst #vila #VARAIKROPPEN
#yogatakayama
 
Foto: Caroline Edgren @ www.ceemotions.se

Att sätta gränser. Värna om sig själv.

Möt mig med respekt, och vi möts i respekt. Möt mig från ditt hjärta, och vi möts i våra hjärtan. Blir det på något annat sätt, sätter jag en GRÄNS. Jag är värd mera. Även du. Jag GÖDER INTE ditt sätt att vara – genom att inte TILLÅTA det. Varken du eller jag mår bra av det. Låt oss mötas hjärta mot hjärta, själ mot själ. Fria från egot. Fria från sår, besvikelser, ilska och hat. Varken du eller jag vill ha det på ett annat sätt. Jag älskar dig, vem du än är.

#sättagränser #säganej #värnaomsigsjälv  #integritet #hjälpanågonattbrytanegativtmönster #vågaväljasigsjälv #vågasägaifrån#självrespekt #självkärlek #jagäringetoffer #vågavaraannatändensnällaflickan#yogatakayama