Noll bokningar på klassen. – Jag får väl trumma för mig själv, för trumma ska jag :)

Fick så vänligt frågan i morse: ”Inga bokade på klassen ikväll så du vet, vet inte hur du vill göra?” Jag hade ju såååånt sug efter att få trumma för andra efter semesteruppehållet, så jag sa att jag kör och hoppas på att i alla fall någon dyker upp😃 Skit i noll bokningar tänkte jag, jag ska dit!♐️ Får väl spela för mig själv om inte annat🎉 På vägen kändes det verkligen som att jag skulle få spela för någon/några. Ju närmre jag kom studion desto mer exalterad blev jag. På plats kändes det som att tre mattor skulle läggas fram, och en jättefin trio kom!😍🙏🏻 Och ååååh vilken resa det blev! Det kändes som ”tjockare” i luften, intensivt men lugnt när jag flödade runt mellan personerna och min matta. Tunga och snabba slag ofta och bitvis. Några lugnare, nästan viskande mellanrum✨ Några få gånger, men ändå, kom tvivlets röst ”men hur tas trummandet emot”. Men känslan var starkare och högre än sinnet, så jag svepte än hit och än dit i salen💃🏻🥁🧚🏻‍♀️ Bredvid, över, långt ifrån kom trumman personerna. Efteråt, när de fått komma upp och sätta sig….: Ååååh WOW vilka öppna, sårbara, modiga delningar som flödade mellan oss i avslutningscirkeln, vilka upplevelser, wow! Hjärtat fylldes⭐️ Mening, sammanhang, läkning, medmänsklighet,om vartannat♥️🔥💫🙏🏻
Mmmmmm😍🤩
#livetstoppar #älskaratttrumma #medmänniskor #mänsklighet #nära #delning#passion #flöde #gåpåkänslan #trumma #känsla #intuition #vilatilltrumma

Trummandet -som en konversation med den andre

Åh att få trumma❤️ Vilken glädje det skänker mig. Det är som att jag trummar in mig på dom som är där. Som att spela mot/för det som finns där i deras inre. Kanske det osagda, oupptäckta. Eller det som personen inte vet hur den ska eller våga möta. Som en konversation med den andres kropp, själ, väsen eller vad det nu är. Så trummandet blir alltid olika. Från stund till stund. I vågor. Intensivt. Lugnt. Tyst. Trevande. Bestämt. Snabbt. Mjukt🔥Improvisation🔥Och så fortsätter det. Som ett utforskande. Ett pågående samtal. Kommunikation. Som att jag svarar an på personens vibration. Stagnation. Känsla. Kanske är det så. Vet inte. Men det känns så spännande och underbart. Ibland dyker tvivel upp. Eller osäkerhet och rädslor. Sinnet brukar tjattra på. Men här. Här med trumman så kan jag bara låta mig lyssna på sinnet, utan att agera efter vad den säger: spela högre, spela snabbare, spela långsamt, den personen vill säker att det ska låta på det eller det viset bla bla bla. Det är som att jag inte kan styra kroppen efter tankarnas ”order”. Så. Himla. Skönt. Och befriande☀️
Inte hade jag någon aning om att jag skulle börja spela trumma. Och verkligen inte på en sådan här. Tänk vad livet kan innehålla och bjuda på saker vi inte hade någon aning om eller ens kunde fantisera om! Va?! Inte ens visste att vi gilla eller faktiskt längtar efter. Vilken glädje! Vilken grej! Undra vad för mer gåvor i livet som jag kommer få öppna🤩🙏🏻Spännande!!!!😃🎉
#trumma#yogatakayama

Vägen visar sig

När så många fler stora bitar kan läggas till pusslet. Frågetecken som besvaras. När ytterligare dimridåer om min livsuppgift faller. Vilken avslappning. Vilken utandning. Hej Sarah. Hej livet. Hej Vägen! Det var så här livet skulle vara, Före och Efter 40 år. Jag fattar, jag ser det än tydligare! Tack allt jvla outhärdliga mörker och outgrundlig vilsenhet jag fick uppleva fram till att jag var 35. Nu vet jag, tack vare dem erfarenheterna. Lidandet fick mig att öppna, ibland bända upp. Krackelera. Bryta. Det kändes otaliga gånger som jag gick sönder, men jag Växte. Skapade nytt. Skalade av. Framförallt Läkte jag. Livet alltså! Som jag har kämpat! Kämpandet har blivit mindre och mindre på senare år, ju mer jag förstått. Tack all ljuvlig ofattbart magiska Magi som kommit och kommer i min väg! Nu Ser jag, Känner jag och vågar Tro på och omfamna magin så mycket mera!✨💎🌈🦋✨💫
#yogatakayama#livetsmagi#vägenvisarsig#fallerpåplats#denstoraplanen#livetsresa#attfååldras#livet

Foto: Caroline Edgren

Jag lät allt brinna

Jag lät allt brinna

Allt jag älskat

Allt jag velat ha

Allt jag velat bli

Allt jag varit

Allt jag hatat

Brinna och försvinna
Lät det bli till något annat

Jag lät allt brinna

Min identitet

Allt jag trodde jag varit

Allt det jag trodde jag blivit

Allt det jag trodde jag ville bli

Jag lät allt försvinna
För att återkomma
i en annan form,
i en annan kvalitet

Till det oändliga
Och hela vägen tillbaka
In i min hand
In i mitt andetag
In i min ande

Jag vågade sätta allt i kärlekens och tillitens brand

En flamma
Som växte sig oändlig
i otaliga former
i oväntade och helt fantastiska former

Inte hade jag kunnat ana:
Bättre än min önskan!

Bättre än vad mitt förstånd,
kunnat se eller hoppats på.

Vilken lycka.
Så oförutsägbar för mitt sinne.
Men ändå den enda vägen.
Den enda väg som var menad
att jag skulle gå.

En väg
att omfamna .

Att försvinna i.
Att uppleva.
Att ledas av.
Att känna mig vilsen på.
Att tas med och iväg på.

Den vägen

Just den vägen.

När jag lät allt brinna
?????????
#tillåtatransformation #tilliit
#attvågariskeraallt #förändring #yogatakayama

Foto: Caroline Edgren @ www.ceemotions.se

En kärleksförklaring. Till mitt fyrtioåriga jag.

Yeeeees!!! FINALLY FAB 40 hits me????Asså på nåt abstrakt men så himla verkligt sätt har jag senaste åren längtat efter detta magiska 40-tal. Suuuuuuugits mot det med tindrande ögon

40 år. Känslan i det: 
Självklart. Rent, avskalat. Mognad. Grund. Stabilitet. Fötterna mjukt och brett ner mot jorden. Avtryck i den gröna mossan. Känns som handen i handsken. Känns klädsamt. Som det där favoritplagget som känns som en del av sig själv, ett andra skinn.
Spännande??Och så otroligt rätt, stort, mäktigt och bra!

Kanske har jag längtat, utan att vara medveten om det, faktiskt hela mitt liv på att få träda in i min 40-åriga kvinnliga gestalt. Det känns faktiskt så. Som att jag kan andas ut . Vad vet jag om vad framtiden bjuder på. Det vet man ju aldrig. Men mitt inre sugs mot det, med ett brett leende som värmer inombords.

Min första dag som 40 år. Känner mig berikad. Som en fullmåne. Rik på mig själv. Puss på mig

TACK alla vackra människor som förgyller mitt liv❣️Som bjuder in mig! Som dansar livets dans jämte mig! Er kärlek, vänskap, klokskap, mod, inspiration, ert delande, sårbarhet, stöd, hjälp, välvilja och engagemang gör mig varm, mjuk och andlös! Bugar inför er storhet och är oändligt tacksam för er öppna, generösa famn.

Och den första: älskade MAMMA! Som burit mig, fött mig, hållit min hand, skyddat mig och garvat loss ohämmat med mig genom livet???Älskar dig mamma
#40år #fab40 #livet #attfååldras #mognad #livetsmagi #tacksamhet #kvinna#ålder #födelsedag #attbliäldre #medelålders #äldrekvinna #guld#gyllenegråahår #mogenhy #leenderynkor #ålderstecken #visheteniåldrandet#åldrandetsvishet #ägasinålder

Att sätta gränser. Värna om sig själv.

Möt mig med respekt, och vi möts i respekt. Möt mig från ditt hjärta, och vi möts i våra hjärtan. Blir det på något annat sätt, sätter jag en GRÄNS. Jag är värd mera. Även du. Jag GÖDER INTE ditt sätt att vara – genom att inte TILLÅTA det. Varken du eller jag mår bra av det. Låt oss mötas hjärta mot hjärta, själ mot själ. Fria från egot. Fria från sår, besvikelser, ilska och hat. Varken du eller jag vill ha det på ett annat sätt. Jag älskar dig, vem du än är.

#sättagränser #säganej #värnaomsigsjälv  #integritet #hjälpanågonattbrytanegativtmönster #vågaväljasigsjälv #vågasägaifrån#självrespekt #självkärlek #jagäringetoffer #vågavaraannatändensnällaflickan#yogatakayama

Att vara den som är kvar och leva i frid. En ständigt pågående relation.

– Pappa. Det är så skönt att slippa oroa sig för dig längre. Det var så jobbigt och plågsamt då, under ett och ett halvt decennium. Jag vet att du har det bra och jag såg och kände att du fann frid så snart du tagit det sista andetaget.
Du var så vackerTrots att alla åren av sjukdom märkt din kropp svårt. Men du såg så fridfull ut. Det var som att titta på ett nyfött barn?
– Så närvarade, fast än utan ditt andetag.
– Men ändå. Så långt bort.
Du hade rest hela vägen hem.

Under de fyra åren som gått har det hänt så otroligt mycket, mer än någonsin!!! Och så snabbt! Stora oväntade saker. Drömmar som slagit in, även de jag inte visste jag hade. Gjort mig fri från lager. Lager som inte var jag. Magi, transformation, expansion, utmaningar, fullständig lycka, skratt, stora insikter, sorg, smärta och massa tårar. Läkande.
Inte minst har jag lärt känna mig själv så mycket mer och bättre. Vilket givit mig styrka, kraft, glädje, frihet och mod. Och även skrämt mig till och från. Jag har också fått nya insikter om Dig. Och om min och din relation. En relation som fortfarande pågår. Alltid pågått. Och kommer så göra. I oändlighet.

Önskar dig en glädjefylld och galet skön födelsedag idag pappa, där du är❤️#pappa #yogatakayama #död #✝️☸️2013-04-14 #döden #transformation#släppataget #acceptans #andasut #ständigrelation #livet #satanama#livetscykler #dödenärendelavlivet #döden # #attdöochleva#attvaradensomärkvarochlevaifrid

Att vara människa. Alla delar.

Du tycker jag är ödmjuk? Du tycker jag är snäll? Du tycker jag är en varm, härlig person? Du tycker jag är vis och klok? Du beskriver mig som glad och trevlig? Inkännande och full av förståelse? Närvarande och kärleksfull?

Möt mig även när jag är helt uppe i känslan av att vara oförstående mot omvärlden. Beter mig elakt, säger plumpa saker. Dömer. Mig själv och andra. När jag bara tänker på och bryr om mig själv. Verkar korkad och ingenting fattar. Avundsjuk, grinig och snål. Sur som kål. Beter mig kyligt. Avvisande. Innesluten i mitt skal. Fly förbannad. Ilsken. Kanske hopplös gråtfärdig, och bara vill klä mig i koftan offer.

Som människa är jag allt. Och ingenting. Dynamisk. Föränderlig. Där inga etiketter fastnar. Jag är jag. I denna stund. I detta möte. I denna våg av upplevelse och känslor. Ibland helt stilla. Solid. Ibland uråldrig. Ibland novis. Så många uttryck. Så många skiften.

#attvaramänniska #föränderlig #utanetikett #yogatakayama

Inte bara ett helvete. Ett 15 ÅR LÅNGT HELVETE.

Inte bara ett helvete. Ett 15 ÅR LÅNGT HELVETE. Från att jag var 20-35 år (idag är jag 39). Från att pappa blev svårt sjuk, fram till hans övergång. Ett helvete med djupa dimensioner jag lätt kan fylla böcker med. ETT HELVETE PÅ JORDEN. Även vardag, lycka och glädje rymdes. Det är så komplext livet. Utan glädjen hade jag ju inte varit kvar. Kunnat överleva. Kunnat finnas. Hur svårt är det inte att våga slappna av, våga vara glad, samtidigt som en av dom två som skapade mig brinner av smärta, sjukdom och sorg. Det är lätt att tillslut, i omgångar, sjunka igenom. Hamna på botten. I totala mörkret kippa efter andan. Inte kunna, vela, eller veta: hur leva? Men inte vilja dö. Som tung svart lava över ens sinne och kropp. Trögt flytande genom mina blodkärl. Vilja men inte orka. Total utmattning. Vilja lyfta armen. Vilja lyfta blicken. Vilja prata. Men INTE ORKA. Tredje (!) och sista gången jag blev utbränd och deprimerad (10 år sedan nu ???) minns jag att jag konstaterande sa till älskade mamma (arma henne): ”Jag är tydligen till för att lida”. Jag kunde inte se någon annan anledning till varför jag fått uppleva så mycket smärta och sorg. Och så mycket. Så länge. Så djupt genomskärande. Varför var jag här? Vad annat fick jag uppleva? Var det därför jag kommit hit?

2013 vände det – från offer till insiktsfull. Förlåtelse och förståelse. Jag kunde för första gången, i varenda cell, finna förlåtelse och acceptans till det jag genomlidit. Se vad jag vunnit från det hemska. Hur jag förädlats. Som en sten som hårt rullas mot sandstranden. Fram och tillbaka. I upplevd evighet. Till att bli mjuk och liten som ett sandkorn. Ett sandkorn i gemenskap med de tusentals andra som skapar sanden. Storheten. Och rörelsen. I samverkan. Gunga fram och tillbaka. Omsluten av havet, med solens varma strålar mot dess yta. Som värmer inifrån och ut☀️

Hur kunde, orkade jag fortsätta? Vad drev mig? Vad drev mig genom mörkret och smärtan och meningslösheten? Jag var, och är, fast övertygad om att paradiset finns på jorden. Det skulle, eller ska, inte vara så här. Det är inte meningen. Det är ett missförstånd. Det SKA gå att skapa ett INRE PARADIS, och ett yttre. I vår värld. Jag har fått smaka på det. Insupa det. Översköljas. Det kommer och går. Men det FINNS! Mitt väsen visste det. Innan jag. Första gången jag kom i kontakt med det var 2012 på en storartad kurs/resa på Bali. Kom i kontakt med det i mitt inre. Min själ?✨

Repost: foto from @backtowardslight

#yogatakayama #psykiskhälsa #psykiskohälsa #utbränd #utmattning#utmattningsdepression #depression #livskraft #paradisetpåjorden#helvetetpåjorden #livslust #livskvalitet #glädje #sorg #förlust #liv #död#smärta #läkning #anhörig #hälsa #tasigtillbaka #vägentillbaka #kämpa#integeupp #vägenärframåt