Solen och värmen finns, bakom molnen🌞

✨Finns många av oss som på ett eller annat sätt, direkt eller indirekt haft eller har en tyngre period detta år eller period. I det ännu sol-fria december (sthlm) kan det kännas ännu tyngre. Jag hoppas min vän om du känner mörkrets och ensamhetens tyngd, att du ändå kan känna din inre lysande sol och kraft, om än bara förnimma den. Och veta att det finns ingen annan precis som du, med just din unika vibe och gåvor – som du berikar oss andra med. Jag är en av dem som tror på dig. Även fast vi tycker, tänker och känner olika. Kanske har vi ingen annan gemensam nämnare än att vi är människor av denna tid. Stor kram till dig.
Du är inte ensam❤️❤️❤️

Här en bild från sommaren 2019, solen och värmen finns, bakom molnen🌞

#tbt 2018,9dec Posted @withregram • @yoga_takayama Some Times you Find your Self on the Ground. That’s Ok. Your Vision is Always High. Keep doing Your Thing my Love. Inhale and Expand. Look at the Beautiful Horizon✨ WeNeedYourVibe #hope #believeinyourthing #yourpower #yourUniqueVibe #yogatakayama

🌞Sommaren 2019🌞

Allt kan existera samtidigt

Ett ögonblick av magi. Där molnen spricker upp och solens strålar träffar rakt in i själen. Allt öppnas, och mitt utrop för mig själv blir det lite roliga: ”gud hör uppenbarligen bön!” Hjärtat och själen ler ett leende så stort att det fortplantas ut i ansiktet. Är det sant!?!! Nu precis, så hände det! Det uppstod. Bara så där! Är det sant! Mitt i allt elände och det obekväma. I det evinnerliga stretandet. Kan det ske parallellt?! Hur är det möjligt!
Smärtan och stelheten i kroppen dansar jämnsides med det oändligt lyckliga. Sanningen.
Hur är detta liv?!
”Hur tre sig ett människoliv egentligen” skrattar jag ropandes ut i natten.

Dansen fortplantas upp från mina fötter, igenom hela kroppen. Rörelserna och pulserandet blir lyckans uttryck. Det omslutande berget håller mig. Håller visheten och evigheten. I en sal där jag får kontakt och upplevelsen av ett hållande. Där min sanning möter verkligheten. Möter andra jämte mig själv. Var går gränsen, om den ens existerar?

Jag öppnar upp, sträcker ut armarna och vågar ta emot gåvan och omfamnar solens strålar som letat sig fram genom sprickan mellan molnen. Låter ljuset landa i hjärtat. Äntligen. Äntligen. #taemot #allaskiften #alltkanexisterasamtidigt #yogatakayama 🌕🌖🌗🌘🌑🌒🌓🌔

Kaosartad, storartad utveckling, som ger tacksamhet

Efter en kaosartad dag med innehåll från typ hela känsloregistret, från dal till topp om vart annat, tackar jag stjärnorna för att jag fick hålla kvällens klass. Det rensar, renar och grundar mig, att få dela. Jisses vilken gåva det varit och är för mig att få göra det. Vilken resa dessa sex år bjudit på, massa utmaningar och otrolig frid, lycka och glädje. Jag har fått växa och utvecklas. Och efter dagens turbulens fick jag landa i min kärna och min närvaro tillsammans med de andra på mattan. Jag bugar. Nu trött och överbelastad i huvud och kropp, men glad. Och väldigt tacksam för mig själv. Ja j-lar, vad jag utvecklas! Puh! Nu vill jag ha chill och vila på alla sätt. Något som varit bristvara de senaste ca tre månaderna. Nu sluter jag ögonen, och känner jordens mylla under mig. Och andas in denna natts härliga svala luft✨Kram vännen min💚 Ta hand om dig✨ Då blir vi en gemensamhet som mår bra och får frodas sida vid sida, och som när moder natur✨ #yogatakayama #trött #glad #tacksam #älskarmigsjälv #utmaningar #turbulens #vänskap #kärlek

Skiften

I torsdags. Kände mig sliten. Trött i kroppen. I sinnet seglade stundom tunga moln. Allt ropade efter vilaaaaaa. På förmiddagen var jag ute på berget. Blickade ut över vidden, sjön glimtade förbi. Satt på huk. Tunga axlar. Tröttheten. Sökte kontakt och grundning med marken. Jorden. Naturen och den blåa himlen. Frågade högt ut om hjälp. Frågade pappa, han på andra sidan, om hjälp. En sån där dag när känslan av poäng, mening och riktning fattas en🌨 Djup där inne ⚪️ är kärnan och vissheten intakt🌟Men, du vet, när tröttheten gör en famlande. Ja, offerkoftan snuddar ens axlar🔵
På sena eftermiddagen skulle jag bege mig till underbara kursen jag går på. Längtat och sett fram emot. Dröm få gå i uppfyllelse: fått frågan och gåvan om jag ville hålla yoga för oss på kursen jag gått senaste halvåret!!! Men. Orken. Jag suckade av tyngden från trumman på väg ut från lägenheten. Minsta lilla kändes jobbigt. Tanken susade förbi: ska jag verkligen släpa på denna? 🥁 Buhuu, synd om mig etc… SKIFTET. Som så många gånger förr. När yogan tar tag i mig. Förnimmelsen av deltagarnas energier och närvaro😍 Jag susar iväg, upp över höjderna, grundas, landar. Och kontakten, det urtida, jag famlade så desperat efter uppe på berget klickar in och ner! Och WOW vilka kvinnor som berikade och förgyllde a l l t med sina otroliga väsen🙏🏻🙏🏻🙏🏻 Och trumman, tacksam att hon fick färdas med mig på t-banan hängandes på axeln☺️ Oooooh längtar tillbaka till stunden, minnet fyller mitt hjärta fullt av rött pulserande blod! Åh Disa (wahini), TACK för all visdom, kunskap, glöd och entusiasm du delar med dig till oss som lever ett cykliskt liv! Ser fram emot och kan knappt bärga mig inför kommande samarbeten!💃🏻☄️🌈✨⚡️
Önskar du som läser få baskunskaper i mens- och hormonhälsa så kolla in denna kvinnas kurser (finns både online och irl)! Det är en sådan empowerment (hittar inte lika bra ord på svenska) att själv kunna tyda, lära känna och läsa av sin kropp! Ofantligt sorgligt att de flesta av oss som begåvats med en livmoder inte fått denna kunskap💔 Men! Jag känner förändringarnas stormade vindar, JAAAAAA🤩🙌 🦅 🧚🏻‍♀️💫 #skiften #emotioner #kontakt #mening #powerkvinnor #menshälsa #mens #baskunskap #återtagandeavvisdom #hälsa #yoga #vila #hormoner #yogatakayama

Fortsätt läsa ”Skiften”

”Min lilla kanin”️️️

Min pappa kunde vara så gullig. I bara sitt varande. Han kunde sitta och titta på tv med sin uppmärksamhet dit. Men bara i sitt varande utstrålande han en sådan, ja utan att hitta bättre ord, gullighet och värme️. Ibland kunde jag slänga ett öga mot honom när han var mitt i en rörelse, kanske letade han efter en tidningsartikel i högen på bordet, och bara slås av hans gullighet️. Det tog mig, och har tagit mig många år att försöka komma underfund med honom, och ännu återstår stora delar. När jag var barn och växte upp kunde jag skämmas över att han tedde sig så osocial och inte var så uppmärksam mot mina vänner när de var hemma hos oss. Han hälsade på dem och pratade. Men så kunde han, som jag tolkade det, totalt släppa dem och tex sitta och titta på tv. Hua vad jag tyckte det var pinsamt och jag blev stressad över det. Men. Men så kom en liten kommentar, med ett leende och fylld av värme och kärlek från vänner i stil med: ”Din pappa är så lugn och härlig, så fin. Han bara är️”. Och jag bara va?!? Vem pratar du om? Min pappa? Vad menar du? Han typ pratade ju inte med dig och var pinsamt osocial tänkte jag. Det gjorde mig helt paff, och då reflekterade jag inte så mycket vidare över det.
Eftersom pappa var från Japan, så visste jag inte (och ännu inte helt) om det var den kulturella skillnaden och/eller hans personlighet. Det är nog just min förståelse för hans personlighet som börjar bli lite mer och mer klarare för mig ju äldre jag blir. Desto mer jag kommer underfund med mig själv, omvärlden och världen överlag. Att han nog var mer introvert, hade integritet och hade en känslig och stor själ. Kanske också det att han inte finns här fysiskt sedan sju år, gör det lite lättare för mig att få perspektiv att se och förstå honom. Utan den ibland förekommande förvirringen och energiåtgången att försöka förstå och tolka hans handlingar och ord, som det kan bli mellan människor.
Jo! Min lilla kanin och gullig! Det var det minnet som dök upp när jag nu sitter i mitt barndomshem och tankarna och minnena började rulla igång i mitt huvud. Efter att pappa fick en stroke mm och behövde sluta jobba trappade hans tempo ner avsevärt. Och det var särskilt efter det som jag kunde slänga ett öga mot honom och med tindrande ögon säga ”Min lilla kanin” till honom (ibland bara ”Kaninen”) med en sådan där röst en kan använda sig av till ett litet barn eller en gullig hund (måste medge att jag emellanåt var väldigt retsam mot honom). Grejen var att pappa inte gillade det. Han rynkade ögonbrynen och såg butter ut och muttrade något. Varje gång. Och jag fortsatte. Blev retsamt kul tyckte jag. Hmm, inte så charmigt av mig (ledsen pappa!). MEN. Vändningen kom på hur pappa uppfattade detta, när första barnbarnet kom. Min lilla gulligulligaste syskonson. Då började jag kalla även honom för ”Min lilla kanin”. OCH, jag minns så väl (det jag snappade upp i ögonvrån och förnam) första gången pappa hörde och såg när jag kallade lillgullisen för ”Min lilla kanin”. Pappa SKEN upp!!! Nu, när han utifrån såg mina kärleksfulla ögon riktad mot någon han visste och såg att jag älskade så gott, och kallade den personen samma sak som jag kallat honom under flera år, så föll polletten ner hos pappa! Ja, så de sista tre åren av pappas liv (tack vare lille D) så kunde han gotta sig i när jag kallade honom ”Min lilla kanin”️❤️

#kärlek #hurvisakärlek #relationer #förståsigsjälvochandra #perspektiv #pappaochdotter #förälderochbarn

Pappa och jag på Gotland❤️

Det är ju det här vi önskar, att det ska vara så lätt och fritt från tabun att söka hjälp och dela det som finns i hjärtat

✨Caféet LivingRoom. Rödabergsgatan 11. T-banan S:t Eriksplan✨

Får nypa mig lite i armen. På väg hem i ljumma sommarkvällen efter en jobbdag på detta ställe. Kunder kommer in, frågar om caféet, vi berättar om konceptet ”Kaffe och Coachning på menyn”. De öppnar upp, delar sin livssituation medans de köper en smoothie eller en the, önskar veta mera om coacherna som jobbar hos oss. Någon annan längtar efter att prova på yoga eller dans. Tänk, det är ju så här vi önskar, att det ska vara så lätt och fritt från tabun att vilja söka hjälp och dela det som finns i hjärtat och att det ska finnas möjlighet att träffa oss terapeuter, massörer och meditationslärare så där lätt, på ett café?❤️☕️
Välkommen in du också! #livingroomcc #detärnudethänder #äntligen #mänskligamöten #vasastan #steriksplan #Stockholm #yogatakayama

”LivingRoom är ett hälsoinspirerat café som ägs och drivs av coacher och terapeuter. Här kan du beställa både fika och/eller coaching från vår meny.” www.livingroomcc.se

https://facebook.com/events/s/kundaliniyoga-ht-2020/3182265391810675/?ti=iclDen 24 aug startar min kundaliniyoga på caféet??‍♂️?‍♀️
Se eventet för mer info:https://facebook.com/events/s/kundaliniyoga-ht-2020/3182265391810675/?ti=icl

Noll bokningar på klassen. – Jag får väl trumma för mig själv, för trumma ska jag :)

Fick så vänligt frågan i morse: ”Inga bokade på klassen ikväll så du vet, vet inte hur du vill göra?” Jag hade ju såååånt sug efter att få trumma för andra efter semesteruppehållet, så jag sa att jag kör och hoppas på att i alla fall någon dyker upp? Skit i noll bokningar tänkte jag, jag ska dit!♐️ Får väl spela för mig själv om inte annat? På vägen kändes det verkligen som att jag skulle få spela för någon/några. Ju närmre jag kom studion desto mer exalterad blev jag. På plats kändes det som att tre mattor skulle läggas fram, och en jättefin trio kom!??? Och ååååh vilken resa det blev! Det kändes som ”tjockare” i luften, intensivt men lugnt när jag flödade runt mellan personerna och min matta. Tunga och snabba slag ofta och bitvis. Några lugnare, nästan viskande mellanrum✨ Några få gånger, men ändå, kom tvivlets röst ”men hur tas trummandet emot”. Men känslan var starkare och högre än sinnet, så jag svepte än hit och än dit i salen?????‍♀️ Bredvid, över, långt ifrån kom trumman personerna. Efteråt, när de fått komma upp och sätta sig….: Ååååh WOW vilka öppna, sårbara, modiga delningar som flödade mellan oss i avslutningscirkeln, vilka upplevelser, wow! Hjärtat fylldes⭐️ Mening, sammanhang, läkning, medmänsklighet,om vartannat♥️????
Mmmmmm??
#livetstoppar #älskaratttrumma #medmänniskor #mänsklighet #nära #delning#passion #flöde #gåpåkänslan #trumma #känsla #intuition #vilatilltrumma

Trummandet -som en konversation med den andre

Åh att få trumma❤️ Vilken glädje det skänker mig. Det är som att jag trummar in mig på dom som är där. Som att spela mot/för det som finns där i deras inre. Kanske det osagda, oupptäckta. Eller det som personen inte vet hur den ska eller våga möta. Som en konversation med den andres kropp, själ, väsen eller vad det nu är. Så trummandet blir alltid olika. Från stund till stund. I vågor. Intensivt. Lugnt. Tyst. Trevande. Bestämt. Snabbt. Mjukt?Improvisation?Och så fortsätter det. Som ett utforskande. Ett pågående samtal. Kommunikation. Som att jag svarar an på personens vibration. Stagnation. Känsla. Kanske är det så. Vet inte. Men det känns så spännande och underbart. Ibland dyker tvivel upp. Eller osäkerhet och rädslor. Sinnet brukar tjattra på. Men här. Här med trumman så kan jag bara låta mig lyssna på sinnet, utan att agera efter vad den säger: spela högre, spela snabbare, spela långsamt, den personen vill säker att det ska låta på det eller det viset bla bla bla. Det är som att jag inte kan styra kroppen efter tankarnas ”order”. Så. Himla. Skönt. Och befriande☀️
Inte hade jag någon aning om att jag skulle börja spela trumma. Och verkligen inte på en sådan här. Tänk vad livet kan innehålla och bjuda på saker vi inte hade någon aning om eller ens kunde fantisera om! Va?! Inte ens visste att vi gilla eller faktiskt längtar efter. Vilken glädje! Vilken grej! Undra vad för mer gåvor i livet som jag kommer få öppna???Spännande!!!!??
#trumma#yogatakayama